steringshorisont, -syfte osv. Banken hade inte kunnat visa detta. Emellertid kände banken A:s finansiella verksamhet. Det hade på olika sätt framgått att A hade en betydlig kunskap om aktiehandel. Mot den bakgrunden fann Højesteret att bankens underlåtenhet inte var ansvarspådragande. Banken hade visserligen handlat i strid med bekendtgørelsen men det var i och för sig inte ansvarsgrundande. Under de föreliggande omständigheterna hade underlåtelsen inte ett orsakssamband med A:s förlust.
c. Förenklande kan man sammanfatta vissa gemensamma linjer. Felets betydelse för beslutsfattandet ser ut att vara den centrala utgångspunkten. Det har flera följder. I vissa fall har domstolarna gjort generella bedömningar av felet och funnit att det är fråga om ett fel med väsentlig betydelse för beslutsfattandet. Ett fel som i allmänhet påverkar beslutsfattandet leder till en slags generell »kausalpresumtion« att felet påverkat A:s beslut. I princip kan B motbevisa presumtionen, men det visade sig vara svårt. Argumentationen i andra fall antyder att felet skall ha varit beslutsrelevant för just A. Det kan betyda att individuella förhållanden såsom t.ex. A:s allmänna kunskapsnivå om investeringar, A:s noggrannhet att läsa prospekt, 11981198. När A själv varit vårdslös har det kunnat ske en avvägning mellan A:s och B:s vårdslöshet. Den här typen av avvägning torde i princip förutsätta att B:s fel funnits vara beslutsrelevant. A:s finansiella situation osv. kan inverka på bedömningen. Däremot fann jag ingen diskussion om att vårdslöshetsgraden bakom felet, dvs. att felet skulle ha uppkommit genom B:s lindriga vårdslöshet eller kanske rentav uppsåt, skulle ha tillmätts relevans.
6. Vårdslös revision
Tryk Enter for at åbne menuen til dette indhold.Det finns ett antal nordiska rättsfall om revisors ansvar för brister i revisionen av ett bolags årsredovisning. Vårdslös revision har kunnat leda till förluster inte bara för själva bolaget/konkusbolaget utan också för utomstående, såsom banker som beviljat lån eller varuleverantörer som sålt varor till ett konkursmoget bolag. 11991199. I t.ex. bolagsrätten har kausalitetsfrågan aktualiserats i samband med styrelsens agerande vid bolags konkurser. I HD 2000:106 hade ett aktiebolag enligt bokslutet förlorat sitt aktiekapital men bolagets styrelse underlät att vidta lagstadgade åtgärder. Borgenärerna krävde skadestånd för uppkommen skada. Orsakssamband ansågs föreligga och vid fastställande av skadeståndsbeloppets storlek jämförde FiHD det adekvata och det verkliga händelseförloppet. Se vidare t.ex. HD 1988:95 bristande orsakssamband, HD 1990:132 delvis bristande, HD 1999:118 bristande orsakssamband, HD 2002:38 bristande orsakssamband, HD 1996:96 bristande orsakssamband, HD 2008:115 orsakssamband. Ibland har domstolarna funnit att det