ken. ²⁹³293. Se Aleksander Peczenik, Juridisk argumentation – en lärobok i allmän rättslära, 1990, s. 173 ff. Den kan enligt honom också vara nyttig som ett pedagogiskt hjälpmedel eftersom det kan finnas t.ex. mera renodlade och mera intressanta rättsfall. Enligt Peczenik får utländska distinktioner och frågeställningar beaktas. Detsamma gäller sakskäl som åberopas i utländska domar och utländsk litteratur. Däremot kan det diskuteras om och i så fall när utländska moralskäl kan tillämpas.

Torstein Eckhoff har relativt ingående behandlat frågan om användningen av utländsk och internationell rätt över hela det rättsliga fältet. Han konstaterar att man i norsk rätt stadigt har tagit emot impulser från utländsk rätt vid skapandet av och bestämningen av innehållet i norsk rätt. Detta gäller naturligtvis i lika hög grad i Sverige. Han konstaterar dock att domstolarna inte särskilt ofta har använt sig av utländsk rätt och hänvisat till utländsk rätt vid sina avgöranden av interna, norska frågor. ²⁹⁴294. Bland exemplen nämns de förmögenhetsrättsliga avgörandena Rt. 1931 s. 97 (där ett amerikanskt avgörande från Supreme Court citeras som stöd för inställningen avseende järnvägens eventuella ansvar för att en bil som stoppat på en plankorsning och blivit påkört av tåget), Rt. 1952 s. 1217 (där domstolen beträffande skyddet för privatlivet hänvisade såväl till schweizisk och dansk rätt som det amerikanska restatement of the law of torts), Rt. 1957 s. 778 (där domstolen i en fordringsrättslig fråga hänvisade till verk i Danmark och Sverige och ett danskt landsrettsavgörande), Rt. 1963 s. 622 (där domstolen i en fråga beaktade positionen i svensk och finländsk rätt) och Rt. 1988 s. 276 (där hänvisning rörande tillämpningen av 36 § avtalslagen gjordes till flera avgöranden av svenska Högsta domstolen).

Många författare argumenterar för att utländsk rätt kan användas som inspiration på områden där det saknas regler i det egna landet. ²⁹⁵295. Se t.ex. Tvarnø & Nielsen, Retskilder og retsteorier, 2017, s. 30 f. Så används utländsk rätt ofta i lagstiftningsarbetet. ²⁹⁶296. Se t.ex. Tvarnø & Nielsen, s. 66; jfr Jens Evald, Juridisk teori, metode og videnskab, 2016, s. 178 ff. och Bert Lehrberg, Praktisk juridisk metod, 10 uppl. 2018, s. 281 f. Här kanske man inte ska vara lika försiktig som A.S. Ørsted, som anförde att han hade använt utländsk rätt med varsamhet och att han aldrig som skribent eller som medhjälpare vid framtagandet av lagstiftning överfört någon mening från utländsk rätt till dansk rätt som inte passat till danska lagar och danska förhållanden i övrigt.

Utländsk rätt kan också användas för att jämföra lösningar i det egna rättssystemet med andra lösningar. ²⁹⁷297. Se t.ex. Tvarnø & Nielsen, Retskilder og retsteorier, 2017, s. 30 f. och Mads Henry Andenæs, Rettskildelære, 2 uppl. 2009, s. 61. Regler och principer i utländsk rätt