framför viljeteorin när AvtL infördes. 640640. »Det kan noteras att de nordiska avtalslagarna på många punkter avslöjar lagstiftarens öppet kontroversiella inställning till förhållandet mellan å ena sidan den normativa tillitsmodellen och å andra sidan den bakomliggande faktiska viljan.« Citat från Klami-Wetterstein, Paula, Från förhandlingsfrihet till förhandlingsbundenhet. Ansvarsgrundande förklaringar och beteenden i prekontraktuella tvåpartsförhållanden och vid avtalsingående, (Turku 2016), s. 42. »Redan före tillkomsten av avtalslagen hade dansk rättsvetenskap och rättspraxis med sällspord enighet anslutit sig till de principer, som pläga sammanfattas under namnet tillitsteorin«, citat från Almén, T.– Eklund, R, Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, 7:e uppl., 1960, s. 121. I Norge var enigheten inte lika tydlig, men även där anslöt sig lagstiftaren till tillitsteorin, se a.a. s. 122. AvtL bygger på övertygelsen att tillitsteorin främjar omsättningens intresse bättre än vad viljeteorin gör. 641641. Tillitens betydelse för att avtal ibland kan komma till stånd, trots brister i den s k avtalsmekanismen, framgår också av 4 § 2 st (för sen accept) och 6 § 2 st (oren accept) AvtL. Jan Hellner förefaller på sin tid ha känt en viss skepsis mot en alltför långtgående tillämpning av tillitsprincipen: »Den befogade tilliten synes f n vara en av de mest uppskattade förklaringarna till rättsregler, både inom kontraktsrätt och skadeståndsrätt. Mängden av olika regler som förklaras genom tilliten försvagar dock förklaringens styrka. Behovet av skydd för den befogade tilliten kan förklara att det finns regler med sådant syfte, men inte varför den ena eller den andra av många möjliga regler har valts.« Citat från Metodproblem i rättsvetenskapen. Studier i förmögenhetsrätt, 2001, s. 67 f. En tredje variant är den modifierade form av tillitsteorin, som kallas förklaringsteorin, enligt vilken det avgörande blir hur en utomstående person skulle förstå utsagan oberoende av vilken vilja från avgivaren som ligger bakom utsagan och oberoende av hur mottagaren av utsagan de facto uppfattar den. Här handlar det om en mera objektiverad riskavvägningsmetod, där olika omständigheter vid avtalets ingående tillmäts betydelse vid avvägningen av parternas motstående intressen.
Tillit kan också uttryckas som berättigade/befogade förväntningar. När parterna har haft tidigare, kanske löpande kontakt med varandra uppstår beteenden och rutiner, som i sin tur skapar förväntningar hos parterna om att dessa gäller mellan dem. Därmed kan sådana beteenden också få rättslig betydelse mellan parterna. 642642. Se t.ex. 3 § Köplagen (1990:331), (KöpL). Vidare kan olika standarder, som t.ex. att en tjänst, en undersökning eller en bedömning ska vara »fackmässigt« utförd (4 § Konsumenttjänstlagen, § 6 och § 8 i Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04) ge en part underlag för berättigade förväntningar vad gäller kvaliteten hos den utförda tjänsten/undersökningen eller tillförlitligheten