den fortsatta analysen. Märkligt nog framhävs därvid vad domstolen nyss hade närmast distanserat sig från nämligen följande:

»Vid den helhetsbedömning som ska göras har naturligtvis arten och graden av den oaktsamhet som har utlöst besiktningsmannens skadeståndsansvar betydelse (jfr prop. 1975/76:81 s. 141). Ju mer besiktningsmannen är att klandra, desto större är skälen för jämkning. Det hänger bl.a. samman med att en besiktningsman genom det mått av omsorg med vilket han utför uppdraget kan påverka risken för skada.« 867

Det sistnämnda resonemanget visar enligt mitt förmenande att HD även tycks fästa större vikt vid graden av oaktsamhet än vad skiljenämnden gjorde i Profilgruppsdomen. Där hade skiljenämnden uttryckt sig minst sagt motsatsvis nämligen att bedömningen skulle ske »med utgångspunkt i, inte främst hur klandervärd skadegöraren är utan vad som med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som en rimlig (eller, sett från andra hållet, orimlig) riskavvägning«. Personligen fäster jag stor vikt vid denna skillnad och anser att vad HD anför i högre grad speglar komparativt relevanta omständigheter något som jag tror är viktigt att påpeka, eftersom professionsansvar ofta uppträder i gränsöverskridande förhållanden.

Sedan nämns om än i korthet och utan närmare konkretisering i prejudikatet betydelsen av den »utsträckning respektive part har haft möjlighet att skydda sig genom försäkring« 868 eftersom man nöjer sig med att konstatera följande:

»Om en besiktningsman men inte hans uppdragsgivare till en rimlig kostnad hade kunnat skaffa sig ett adekvat försäkringsskydd, så talar det för att jämkning ska ske. Skulle ingen av parterna ha tillgång till försäkringsskydd kan det i konsumentrelationer finnas anledning att beakta att en professionell besiktningsman i allmänhet har lättare att bära de ekonomiska konsekvenserna av sin oaktsamhet än vad den som anlitar honom i och för ett köp av en fastighet för eget boende har. En besiktningsman med många uppdrag har genom bl.a. sin arvodessättning typiskt sett lättare att hantera de ekonomiska konsekvenserna av den skada som han någon gång kan orsaka, än en konsument, som kanske endast en gång i livet förvärvar en bostadsfastighet och då på grund av besiktningsmannens oaktsamhet gör ett mycket oförmånligt köp.«

Personligen har jag aldrig hört talas om att konsumenter skulle kunna skydda sig mot skador förorsakade av besiktningsmän medan dessa kan och bör teckna ansvarsförsäkringar för att skydda sina kunder mot oak-