I takt med handelns internationalisering ökar behovet av mellanstatlig tvistlösning. I själva verket förhåller det sig förmodligen så, att tillgång till effektiva och allmänt accepterade tvistlösningsordningar är en förutsättning för det gränsöverskridande affärsutbytet. Av alldeles särskild betydelse i det hänseendet är 1958 års konvention om erkännande och verkställighet av utländska skiljedomar. ³¹⁵315. Antagen i New York den 10. juni 1958. Regelmässigt kallad New York-konventionen, i det följande förkortad NYK. Vidare använder jag förkortningarna LSF för den svenska lagen om skiljeförfarande och DLV för den danska lagen om voldgift. Dess betydelse går nog inte att överskatta.

Mads har många strängar på sin lyra. En som han spelar på då och då rör just internationella skiljeförfaranden. Det är ett skäl till varför mitt bidrag till denna hyllningsskrift handlar om verkställighet av utländska skiljedomar. ³¹⁶316. I såväl NYK som LSF och DLV talas det om erkännande och verkställighet. Men för att förenkla framställningen nämner jag i det följande inte erkännandefallet. Den praktiska situationen är ju också att det rör sig om verkställighet.

Ett annat skäl till valet av ämne är att jag som domare i den svenska Högsta domstolen har sett hur antalet ärenden om sådan verkställighet sakta men säkert ökat med åren. Flera av dessa ärenden har gett mig anledning till överväganden av olika slag, också i sådana hänseenden som Högsta domstolen inte har tagit ställning till. Med tiden har jag också