Rapporten uppfyllde enligt Profilgruppen inte kraven enligt det uppdragsavtal som gällde mellan parterna. Skiljenämnden fann att rapporten »... varit ägnad att ge intryck av att det inte fanns skäl till oro, när det i själva verket fanns betydande skäl till det« och fann att revisorn »fundamentalt åsidosatt sitt uppdrag« med påföljd att skadestånd utgick till Profilgruppen.
Även i fallet NJA 2017 s. 113 diskuterades frågan om tilliten till ett »intyg«, i detta fall en överlåtelsebesiktning. som köparna av en fastighet övertagit från säljaren. Huvudfrågan i fallet var inte tillits-relaterad men domen innehåller klargörande uttalanden om betydelsen av »intyg«, varför jag ändå nämner den här. I detta fall yttrade HD:
»När köparen inte själv har erforderlig expertis för att med tillfredsställande säkerhet kunna bedöma en fastighets skick på sätt som krävs enligt jordabalkens regler, så är den mest närliggande och i praktiken ofta enda möjligheten att skydda sig mot den risken att anlita en sakkunnig för att utföra en besiktning. När en köpare av en bostadsfastighet anlitar en besiktningsman för en besiktning av fastigheten inför ett förestående köp, är således besiktningsmannens bedömningar vanligtvis av avgörande betydelse för köparen. Det handlar om ett centralt underlag för att klargöra ansvarsfördelningen mellan säljare och köpare för det som har redovisats i besiktningsutlåtandet och för att köparen ska kunna göra ett informerat och därmed rationellt ställningstagande till en för honom i allmänhet betydande affär med beaktande av de risker som finns för avvikelser. Både från den enskildes synpunkt och ur det allmännas synvinkel är det angeläget att det beslutsunderlag som besiktningsmannen tillhandahåller är av hög kvalitet. Det är också väsentligt att det är informativt.«
I såväl Profilgruppen-skiljedomen som i NJA 2017 s. 113 handlade huvudfrågan om rätten till ansvarsfriskrivning, varför fallen inte behandlas ytterligare här.
7.5.2. Lojalitetsplikten
Avtalsrelationen bygger på lojalitet, d.v.s. parterna i ett avtal är skyldiga att uppträda hederligt och visa varandra hänsyn och även i viss utsträckning tillvarata inte endast sina egna utan också motpartens intressen.
Diskussionen om lojalitetsplikten har på senare tid varit intensiv bland rättsvetenskapliga författare 674674. På 2000-talet har det publicerats flera större svenska undersökningar om lojalitetsplikten, se t.ex Holm, Anders, Den avtalsgrundade lojalitetsplikten – en allmän rättsprincip (2004), Munukka, Juri, Kontraktuell lojalitesplikt (2007) och Björkdahl, Erika P, Lojalitet och kontraktsliknande förhållanden (2007). och svenska HD har från att inte uttryckli-