Förfarandet har inte varit rättvist
Det räcker nu inte att skiljesvaranden har underrättats om förfarandet; han skall också beredas adekvata möjligheter att föra sin talan i detta. I ett färskt avgörande – »De uppskjutna förhandlingarna« (beslut den 4 maj 2018 i mål Ö 3626-17) – uttalade Högsta domstolen i detta hänseende:
Parterna ska [...] ges rätten till ett rättvist förfarande inför skiljenämnden (eng: »due process of law«). – I detta ligger att parterna ska behandlas lika och att förfarandet ska vara transparent och rimligt förutsebart för parterna. Ett grundläggande krav är att parterna ska få möjlighet att utföra sin talan. Kravet formuleras i den s.k. modellagen som att »each party shall be given a full opportunity of presenting his case« (se UNCITRAL Model Law on International Commercial Arbitration, 1985, artikel 18) och i UNCITRAL:s skiljeförfaranderegler som att varje part i ett skiljeförfarande ska ges »a reasonable opportunity of presenting its case« (se artikel 17 i UNCITRAL Arbitration Rules, as revised in 2010). I den svenska lagen om skiljeförfarande anges på motsvarande sätt att parterna ska ges tillfälle att i all behövlig omfattning utföra sin talan skriftligt eller muntligt (se 24 § första stycket). I kravet ligger bl.a. att parten ska ges tid och förutsättningar att utföra sin talan. Vad som kan krävas beror i hög grad på omständigheterna i det aktuella förfarandet (jfr t.ex. UNCITRAL 2012 Digest of Case Law on the Model Law on International Commercial Arbitration, s. 97 ff.).
Domstolen framhöll också att det måste vara fråga om avsteg från för det internationella skiljeförfarandet grundläggande rättssäkerhetsgarantier för att verkställighet skall vägras.
Högsta domstolen avslog sedan ansökningen om verkställighet på den grunden att skiljesvaranden hade blivit betagen sin rätt att utföra sin talan på ett fullgott sätt. Skiljenämnden ansågs ha åsidosatt en för internationella skiljeförfaranden grundläggande rättssäkerhetsgaranti.
Eftersom jag inte deltog i avgörandet kan jag tillåta mig uppfattningen att skälen för att vägra verkställighet är sakligt sett mycket övertygande. Det framstår som synnerligen lämpligt att särskilt vid en hindersprövning kopplad till talerättsprincipen utgå från ett internationellt synsätt.