framhåller dock att prövningen kan göras förhållandevis översiktligt, om det inte görs någon invändning i frågan.
NYK kan inte anses påbjuda någon officialprövning. Konventionen anger hur långt verkställighetsskyldigheten sträcker sig, men den sätter inga gränser för vad som får verkställas. Det rörde sig i målet alltså om en tillämpning av den nationella processrätten.
Hur skall då prövningen utföras rent materiellt? Vad krävs för att det skall vara en sådan skiljedom att verkställighetsskyldighet föreligger? NYK ger inget klart svar på den frågan. Men systemet pekar på att det inte är en fråga för verkställighetsstatens lag.
I det aktuella avgörandet uttalade Högsta domstolen också att frågan i princip skall bedömas enligt den rättsordning som gäller för domen eller skulle ha gällt för denna, om det hade varit fråga om en skiljedom. Högsta domstolen uppmärksammade således frågan om tillämplig lag när det gäller att avgöra ifall det rörde sig om en skiljedom enligt NYK, och domstolen konstaterade att den prövningen i princip skulle göras enligt förfarandelagen.
Högsta domstolen kom till slutsatsen att det rörde sig om en domstolsdom. Verkställighet vägrades alltså.
Vem är skiljesvarande?
Det förekommer någon gång att en partsbeteckning i en dom har blivit felaktig. Det finns här anledning att skilja mellan två olika fall.
Det ena fallet är att rätt subjekt har intagit partsställning men namnet på parten är fel angivet i skiljedomen. Det finns exempel i svensk rättspraxis på att rättsordningen när det gäller domstolsdomar ställer sig ganska tolerant i sådana fall.
Det andra fallet är att någon annan än den som har intagit partsställning anges som part. I princip kan en sådan dom inte verkställas.
I praktiken kan de två fallen – fel part respektive »bara« fel benämningen – vara svåra att hålla isär.
I NJA 2014 s. 125 angavs i skiljedomen som svarandepart »Dotterbolaget i Costa Rica till bolaget NCC INTERNATIONAL, A.S., ett bolag med säte i Sverige«. Verkställighetsansökningen riktades mot NCC AB. Högsta domstolen uttalade (p. 8):
Det är inte uppenbart att det föreligger en felskrivning på så sätt att det är NCC AB som avses med den angivna bolagsbeteckningen. Närmare överväganden rörande frå-