Festskrift til Mads Bryde Andersen (1. udg.)

Med dette festskrift hylder en række kolleger inden for den akademiske og praktiske juridiske verden professor, dr.jur. Mads Bryde Andersen i anledning af hans 60 års fødselsdag den 25. september 2018. Hyldesten tilfalder en person ud over det sædvanlige. Allerede doktordisputatsen »Edb & ansvar« fra 1989, skrevet på lidt over to år, dokumenterede de kvalifikationer, der kendetegner Mads: fremragende analytiske evner, en enorm arbejdskapacitet, stor intellektuel nysgerrighed og en evne til ny og original juridisk tænkning. Disse evner har gjort Mads til en af sin generations mest markante jurister og har resulteret i et omfattende forfatterskab og praktisk virke.

konventioner endast finns konventionstexten att tillgå. ³⁰¹301. Se Torstein Eckhoff og Jan E. Helgesen, Rettskildelære, 5. utg. 2001, s. 290 f. Ett exempel är CISG, där det uttryckligen i art. 7.1 anges att »vid tolkningen av denna konvention skall hänsyn tas till dess internationella karaktär samt till behovet av att främja en enhetlig tillämpning av konventionen och ett iakttagande av god sed i internationell handel.« Det betyder att utländsk litteratur och utländska rättsfall, särskilt från de högsta dömande instanserna ska ges ett visst auktoritetsvärde och inte bara får betydelse för de sakskäl som redovisas av domstolen. ³⁰²302. Beträffande just CISG har det, till skillnad från de flesta konventioner och liknande, dock skapats flera verktyg som kan användas för bestämningen av innehållet i konventionen, t.ex. det av UNCITRAL utvecklade CLOUT dit rättsfall rapporteras, CISG Advisory Council som avger tolkningsyttranden med hänvisning till den rättspraxis och den doktrin som finns. Se vidare om verktygen för just denna konvention, Jan Ramberg och Johnny Herre, Internationella köplagen (CISG), 4 uppl. 2016, avsnitt 1.7.
iii Internationella konventioner som direkt eller indirekt påverkat inhemsk rätt. Här är det inte sällan svårt att förstå lagstiftningen fullt ut om man inte har eller skaffar sig kännedom om de utländska förebilder som ledde till en viss juridisk läsning i den internationella rättsakten. Här kan åter ett exempel vara den svenska köplagen, som i stora delar har utformats på basis av CISG.
iv Lagstiftningssamarbete som lett till motsvarande lagstiftning men inte med exakt samma laginnehåll. ³⁰³303. Jfr t.ex. Christina Ramberg m.fl., Rättskällor – en introduktion i kritiskt tänkande, 2018, s. 78 ff. Detta gäller för betydande delar av den nordiska obligationsrätten. Här har vi liknande regler, som resultat av ett nordiskt lagstiftningssamarbete beträffande lagar som avtalslagen, köplagen, skuldebrevslagen och kommissionslagen.
v Internationella kontakter; områden som sjö- och annan transporträtt samt internationella köp.
vi EU-rätten. Här är det ofta svårt att förstå rättsakten om man inte förstår varifrån en viss teknisk eller substantiell lösning kommer. Hur andra länder har genomfört direktiv har betydelse också för den svenska rätten. Ofta måste olika språkversioner av direktiv analyseras för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om innehållet i den EU-rättsliga regeln.