Fördelarna med en användning av utländskt material i dömandet varierar beroende på vilket juridiskt fält vi befinner oss. När det gäller tillämpningen av rättsregler på utpräglat internationella områden, såsom internationell privaträtt och internationella konventioner på materiellt rättsliga områden finns det särskilda fördelar med användningen av sådant material. En sådan är att användningen kan bidra till ökad rättslikhet och därmed till att uppfylla de syften konventionen eller annat internationellt material utarbetades för. En enhetlig tillämpning är också till fördel för de parter som verkar i en internationell miljö, eftersom de då med större sannolikhet kan förvänta sig samma rättsliga slutsatser oberoende av vilket lands lag som ska tillämpas. Det får t.ex. hållas för osannolikt att CISG skulle få den spridning och ha den betydelse som konventionen har idag om man inte strävat efter dels att skapa lätt tillgängliga källor rörande tillämpningen i olika länder, dels använt sig av detta material i det nationella dömandet i olika länder. Utländskt material kan också ha betydelse som inspiration eller som underlag för bedömningar av om en viss lösning är ändamålsenlig eller inte och har visat sig fungera i den praktiska tillämpningen.

Samtidigt finns det vissa faror med användningen av sådant material, bl.a. svårigheterna med att veta att det material som man har tillgång till verkligen är rättvisande och osäkerheten beträffande betydelsen av andra olikheter i det rättssystem från vilket källan hämtas.

I en internationaliserad miljö, där inte bara kommersiella aktörer utan också konsumenter alltmer rättshandlar med parter i andra länder, är det enligt min mening klart att det utländska materialet på det förmögenhetsrättsliga området har fått ökad betydelse och att det finns utrymme för att tillmäta sådant material än större vikt. För parter som identifierar frågor som inte har ett klart svar i Sverige kan det här finnas skäl att i ökad omfattning hänvisa till ett komparativt underlag och till de ändamålsskäl som ligger bakom lösningarna i främst våra nordiska grannländer men också i andra länder.