klara slutsatsen. ³³⁸338. I det ljuset kan man också se rättsfallet »Lennmornii«. Visserligen vägrades här verkställighet utan att Högsta domstolen prövade om det förelåg något enlig NYK tillåtet utländskt verkställighetshinder i artikel V 1 b). Men under alla förhållanden fick verkställighet vägras enligt order public-regeln i artikeln V 2 b). Möjligen kommer Högsta domstolen i framtiden att gå på den radikal linjen, nämligen att när det gäller talerättsprincipen skall såväl vad som enligt NYK är ett tillåtet verkställighetshinder som vad som enligt LSF är ett påbjudet hinder bestämmas efter internationellt vedertagna principer.

Ja, om Mads har så mycket praktisk nytta av dessa rader kan det nog råda tvekan om. Som skiljeman söker man hålla sig långt från sådant som kan äventyra skiljedomens verkställbarhet. Men ämnet kanske kan intressera på ett mer allmänt plan. Och att Mads intressefält är breda vet vi. Under alla förhållanden: Jag sällar mig med detta till den hyllningskör som sjunger sitt lov till en stor nordisk rättsvetenskapsman!