den högre hävningströskeln enligt CISG ofta kan motiveras av att transportkostnaderna är av helt annan storlek i den internationella handeln än vid konsumentköp. Han pekar även på att implementeringen av direktivet kommer att påverkas och försvåras av de divergerande förhandsuppfattningar om begreppet som finns i de olika europeiska rättssystemen, vilket leder till att det i sista hand är en uppgift för (EU-domstolens) rättspraxis att konkretisera på vilken nivå hävningströskeln ligger. ⁶⁰⁴604. Wolfgang Faber: Zur Richtlinie bezüglich Verbrauchsgüterkauf und Garantien für Verbrauchsgüter. Juristische Blätter 1999 s. 413-433 och särskilt s. 427-428.

Situationen i svensk rätt skiljer sig från situationen i de övriga nordiska länderna såtillvida att hävningsbestämmelsen uttryckligen innehåller en hänvisning till att väsentligheten bedöms ur konsumentens synvinkel. Enligt Johnny Herre innebär detta att det ska göras en individuell bedömning av konsumentens situation, även om själva bedömningen görs utgående från hur konsumenter i allmänhet uppfattar situationen. Det är alltså en objektifierad bedömning av den individuella konsumentens situation. Författaren gör här även ett e contrario-slut i jämförelse till motsvarande bestämmelse i köplagen, dvs. 39 § i köplagen, som innehåller ett synbarhetskriterium i fråga om väsentligheten. I 29 § i konsumentköplagen ingår det inget omnämnande om att väsentligheten ska vara synbar för näringsidkaren, varför Herre tolkar situationen som så att något krav inte kan uppställas på att näringsidkaren ska kunna observera att felet är väsentligt för konsumenten, för att konsumenten ska ha hävningsrätt. ⁶⁰⁵605. Herre 2014 s. 317. Denna regel fanns med redan i 1990 års konsumentköplag, se Regeringens proposition 1989/90:89 om ny konsumentköplag s. 35.

I isländsk rätt tillämpas den allmänna köplagen (lög um lausafjárkaup) även på konsumentköp, varför bestämmelsen i § 39 stk. 1 om att köparen kan häva köpet om felet utgör ett väsentligt avtalsbrott ⁶⁰⁶606. »Kaupandi getur rift kaupum ef meta má galla til verulegra vanefnda.« uppenbart har ansetts uppfylla direktivets angivelse att konsumenten inte kan häva om oöverensstämmelsen är liten.

Än så länge saknar vi auktoritativa uttalanden av EU-domstolen om hur artikel 3.6 i konsumentköpsdirektivet ska tolkas. Detta har lett till att det råder en viss osäkerhet om huruvida hävningströskeln enligt direktivet kan likställas med hävningströskeln enligt vår traditionella väsentlighetregel eller om hävningströskeln ska ligga lägre. Denna osäkerhet om direktivets innehåll har också varit en orsak till att två av våra nordiska