att klarlägga vad som följer av sedvänjan, 661661. NJA 2002 s. 244. eftersom man i näringslivet ständigt utvecklar och förändrar sina affärsmodeller och sina beteckningar på olika ställningar som de anställda har; det är idag svårt att finna »sedvänjor« knutna till speciella ställningar eller funktioner i företagen. Fullmaktsläran har därför utvecklats med sikte på vad som kan betraktas som ändamålsenligt i en organisation eller på ett företag.
Befullmäktigande kan ske genom att huvudmannen förhåller sig passiv i förhållande till mellanmannens upprepande handlade å huvudmannens vägnar genom vad som kommit att kallas toleransfullmakt och HD har efterhand utvidgat ställningsfullmakten ytterligare genom att godta vad som kommit att benämnas kombinationsfullmakt. 662662. Se t.ex. Adlercreutz, m.fl. Avtalsrätt I (2016), s. 230.
Nu har ännu ett steg tagits i rättspraxis och ställningsfullmakt kan idag också gälla genom vad som kommit att kallas tillitsfullmakt. 663663. NJA 2013 s. 659 och NJA 2014 s. 684. Se också Ramberg, Christina, HD:s moderna fullmaktslära, Juridisk Tidskrift 2013-14, s. 406 och Svensson, Ola, Viljeförklaring och tillitsfullmakt, Juridisk Tidskrift 2015/16, s. 330. Ett, när detta skrivs, alldeles färskt rättsfall är Svea Hovrätts dom den 27. april 2018 i mål nr T 4523-17. Den bygger på att någon skapar befogad tillit hos tredje man om att han företräds av en behörig person i en viss avtalssituation. Det krävs att tredje man, givet alla omständigheter som föreligger kring avtalsingåendet, kan anses ha befogad tillit till att han har att göra med en person som är behörig att binda huvudmannen. Det avgörande är här de yttre förhållanden som härrör från huvudmannen och som tredje man har kunnat uppfatta. Vid bedömningen av om tilliten är befogad 664664. Se också Hovrättens för Västra Sverige dom den 22. december 2014 i mål nr T 5519-13 där avtal med hjälp av tillitsfullmakt ansågs föreligga. ska man ta hänsyn till vilket slags avtal det rör sig om, vilken verksamhet det gäller, hur vanligt förekommande avtalstypen är och vilka åtaganden avtalet gäller, men också t.ex. att den tredje mannen känner till att mellanmannen brukar företa ett visst slags rättshandlingar i förhållande till andra, att förhandlingarna pågått under en längre tid och att den tredje mannen på grund av särskilda omständigheter har fått skäl att tro att huvudmannen kommer att acceptera en överenskommelse som mellanmannen ingår. Huvudmannens passivitet kan få betydelse för vad som är att anse som en befogad tillit hos den tredje mannen. Ett viktigt krav är att de omständigheter, som ligger till grund för bedömningen att en befogad tillit förelegat, på ett