tillitsgrundad princip om att en rättighet kan gå förlorad till följd av lång tids passivitet.
Lojalitetsplikten innebär krav på att en part inte förhåller sig passiv. 678678. I NJA 2012 s. 1021, som handlade om när reklamationsfristen för rättsligt fel i köpt fastighet börjar löpa, finns också ett antytt lojalitets-/tillitsresonemang (även om det inte kallas så av HD) när HD skriver: »Säljaren har givetvis ett intresse av att köparen informerar honom eller henne om felet så snart som möjligt och redan när det framställs krav från tredje man. Säljaren lämnas då möjlighet att överta ansvaret för att avlägsna belastningen eller att förhandla med tredje man. Vidare kan säljaren säkra bevisning om omfattningen och följderna av belastningen och begränsa eventuella verkningar av felet.« I fallet NJA 2017 s. 203 hade två bröder, som bedrev lantbruk och sedan den 1 juli 2000 levererade mjölk till ett mejeri, ett avtal med mejeriet enligt vilket mejeriet, utöver grundersättning för konventionell mjölk, skulle betala ett särskilt tillägg för den levererade mjölken eftersom den var certifierad som s.k. KRAV-mjölk. Fr.o.m. december 2003 upphörde mejeriet att betala tilläggsersättning för mjölken och skälet var att mejeriet menade att bröderna inte hade följt de särskilda regler som gällde för leverantörer av KRAV-mjölk. Bröderna fortsatte att leverera mjölk men fick då betalt bara med grundersättningen för konventionell mjölk. I januari 2014 väckte bröderna talan mot mejeriet och yrkade ersättning för tillägget för KRAV-mjölk för tiden december 2003 – oktober 2004. Mejeriet menade att man hävt avtalet om tilläggsersättning 2003 och att bröderna reklamerat för sent. HD fann att hävningen varit obefogad. Ovan har under rubriken Lojalitetsplikt redovisats vad HD yttrade ifråga om hur lojalitetsplikten innebär att en part måste delge den andra parten viktiga upplysningar. HD yttrade vidare:
»Av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en avtalspart som vill göra gällande påföljder på grund av avtalsbrott, t.ex. skadestånd, inte kan förhålla sig passiv (se NJA 2007 s. 909). Även när det gäller fullgörelse av ett avtalsåtagande finns det i vissa situationer en plikt att meddela motparten att ett anspråk görs gällande, t.ex. när en part vet att den andra parten inrättar sig på visst sätt i förlitan på en rättslig bedömning som är felaktig, när en part har gett motparten intrycket att han har eftergivit sin rätt eller när en part under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande.«
HD fann att bröderna reklamerat för sent genom att inte framställa något krav på tilläggsersättning förrän i november 2013, fastän de måste ha insett att mejeriet ansåg att överenskommelsen om tilläggsersättning hade upphört att gälla.