lighet till besittning av skuldebrevshandlingen med därav följande rådighet och kontroll över fordringsförhållandet. Detta är en ytterligare nödvändig förutsättning för att det alls ska vara fråga om ett löpande skuldebrev. Att skuldebrevslagen utgår från att kravet på rådighet och kontroll över fordringsförhållandet utövas genom ett unikt och besittningsbart pappersdokument kan emellertid inte anses innebära att löpande skuldebrev måste ha pappersform eller på motsvarande sätt manifesteras i ett fysiskt föremål. Lagen bör kunna tillämpas teknikneutralt, om det kan ske med upprätthållande av de skyddsändamål som reglerna i skuldebrevslagen är avsedda att fylla.»
Domstolen viser mellom anna til at reglane i lovgjevinga om registrering av finansielle instrument gjer gjeldsbrevlova §§ 15–18 gjeldande for slike instrument, og da slik at registrering svarar til innehaving, overlevering og påteikning. 6161. Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument kap. 6 § 5. Domstolen viser vidare til at Rotterdam-reglane føreset at digitale transportdokument kan gjerast negotiable.
Högsta domstolens argumentasjon er ikkje overtydande. Det er uheldig å gje uttrykket besittning (og det tilhøyrande tradition) eit utvatna innhald som inneber noko anna enn fysisk kontroll. Göran Millqvist har sagt dette presist i samband med pantsetjing:
«När pantobjektet inte består av ett gripbart objekt ens i den meningen att det utgörs av ett löpande värdepapper med rättsverkningar knutna till innehavet av pappret ... fungerar inte traditionskravet. Det fins helt enkelt inget som kan traderas i någon egentlig mening ... Här blir i stället denuntiationen (underrättelsen) till den prestationsskyldige gäldenären avgörande ...». 6262. Göran Millqvist, Sakrättens grunder. En lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom, 7. utg., Stockholm 2015 s. 197.
Högsta Domstolens tilvising til reglane om registrerte finansielle instrument – som gjer reglane i gjeldsbrevlova tilsvarande gjeldande – er ikkje treffande. Lovgjevaren står fritt til å fastsetje at rettsregistrering skal ha same verknad som innehaving og overlevering. Dette er likevel noko heilt anna enn å tolke bort vilkåret om innehaving og overlevering i gjeldsbrevlova. Bruk av lova om kontoføring av finansielle instrument inneber ikkje teknikknøytral bruk av gjeldsbrevlova.
Noko liknande gjeld for domstolens tilvising til Rotterdam-reglane. Konvensjonen skal gjennomførast i nasjonal rett, i praksis gjennom lov-