A ha gjort om B:s information varit korrekt«. Jag begränsar mig till frågor om kausalitet och bevisbörda i två typsituationer, förluster orsakade genom bristfällig information vid marknadsföring av finansiella instrument och förluster orsakade genom en revisors vårdslösa revision. Är det käranden som ska visa att det felaktiga bevisunderlaget lett till förlusten, dvs. att käranden inte skulle ha gjort den ödesdigra transaktionen om informationen varit adekvat? Eller är det motparten som ska visa att informationsbristen inte påverkat skadelidandes beslut? Vad går över huvud taget att visa? Men jag begränsar frågeställningen ytterligare. Hur tydligt har våra nordiska högsta domstolar diskuterat kausalitets- och bevisbördefrågorna? Finns det likheter och olikheter i sättet att argumentera? Och får man över huvud taget ut någonting av ett sådant här jämförelseförsök?
För det andra är mitt syfte är att testa användbarheten av internets »öppna« nordiska rättsfallskällor. Min hypotes är att det rättsliga materialets lättillgänglighet i framtiden kommer att ha avgörande betydelse för källans genomslagskraft. Min ursprungliga tanke var att försöka hitta de intressanta rättsfallen med hjälp av de nordiska högsta domstolarnas webbplatser. 11621162. Olika universitet kan givetvis ha olika användarlicenser. Jag har använt http://www.hoejesteret.dk/om/afgoerelser/Pages/default.aspx, https://www.domstol.no/no/Enkelt-domstol/-Norges-Hoyesterett/Avgjorelser/, http://www.finlex.fi/sv/oikeus/,http://www.hogstadomstolen.se/Avgoranden/Vagledande-domar-och-beslut-prejudikat/,http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Vagledande-avgoranden/och vidare den öppna svenska webbplatsen https://lagen.nu/ som är informativ och användarvänlig. Bruket av internetkällor syns i fallreferenserna, där jag i stället för de eleganta och memorabla Rt.- och UfR-beteckningarna använt klumpiga domstolskoder. Det finns dock undantag. Se även den nya europeiska identifikationskoden för rättspraxis (ECLI), https://e-justice.europa.eu/content_european_case_law_identifier_ecli-175-sv.do?init=true som t.ex. för finsk rätts del innebär i framtiden koder som ECLI:FI:KKO:2018:1. För klarhetens skull använder jag förkortningen SvHD för Sveriges högsta domstol och FiHD för Finlands högsta domstol. Men mina förhoppningar grusades ganska snabbt. På normalt sätt har jag också varit tvungen att böka bland bibliotekskällarens dammiga hyllor och dessutom att fräckt utnyttja vänner och bekanta. 11631163. Här vill jag framföra mitt varma tack. Det oaktat tror jag optimistiskt på internets stora framtid för harmonisering av nordisk rätt.